torsdag 15 juli 2010

Liftarens väg

Det stod en man, skäggig, eländigt dyblöt i dagens värsta regnskur och liftade vid infarten på landsvägen, två kassar med mat hade han. Ställde mig på bromsen. Lite uppvarvad, han alltså. Ville ha lift en bit, visade sig att han bodde någon km ifrån mig, en lång väg att traska. Jag menar, jag brukar inte ta upp liftare, eller rättare sagt, jag tar bara upp gamla, och tonåringar, skulle nog också ta upp småbarnsmammor, och kanske även medelålders kvinnor, och i sällsynta fall medelålders män....äh. Dock lovar jag att jag inte tar upp liftare mot stan, om det är en tonåring som kommer rusande från paragrafhemmet en halv km hemifrån. Blev stoppad där en kväll, av en man med ficklampa som lyste genom min bil i jakt på en förrymd tonåring.
Väl inne i bilen försätter liftare vara lätt uppvarvad, har en viss vana i yrkeslivet, men hade lite svårt att följa tankarna och i ett ögonblick trodde jag nog att mannen var lite manisk, för plötsligt verkade det som om han ville stoppa in några hästar i bagaget, så jag intog genast en mer professionell hållning och började med didaktiska frågor. Funkade, nej, han ville att vi skulle åka till en bonde och lasta in lite hö i mitt bagage för det var slut, och han hade tre hästar hemma! Självklart, och så visades en väg till en bonde.
När jag backar upp bilen mot en helt främmande lada, och öppnar bagaget och liftaren far in och hämtar höbalar, då kommer en tanke. Kan jag bli anklagad för medhjälp till stöld av hö nu? Hinner tänka tanken klart när en barsk men väldigt mager bondmora travar fram mot bilen med ytterst bestämda kliv. Har nu lite svårt att hålla mig för skratt, liftare talar med den magra som har en sannerligen sur uppsyn och visst har han tre balar tillgodo, och han vill också ha en säck med havre. Tittar nu snabbt ner på min korta volangkjol, bara ben, och linne och får snabbt fram den flera storlekar för stora regnjackan och knäpper den ändå upp i halsen. Nu börjar jag inse att jag inte riktigt vet vad detta kommer att sluta, och bestämmer mig för att skicka ett litet sms till min relation. "Haha har tagit upp en liftare och har hela bilen full med hö. Vi kan kanske höras om någon timme så jag kommit hem".
Blev han nöjd? Äh. Nästa gång har jag lovat att tala om var jag är och vart jag ska när jag smsar.
Nåväl, tre höbalar och säck med havre senare var vi på väg igen. Hela bilen är fullastad med höbalar. In på småvägar, "kärringen bara stack i söndags, hon tog saaben och bara lämnade mig, hästarna måste ju ha mat, åskan skrämde livet ur dem häromnatten, och jag ska äta och sova har inte sovit sedan i söndags" jag som smygtittat lite i kassarna tänkte att det nog blir mer öl än mat!

Nåväl en halvtimme senare steker jag makrill som var så färsk att den hoppade ur pannan och kunde skicka nästa sms "Hemma nu, detta var ett annorlunda äventyr"
Någonstans, fast syrran kallar mig toka är jag nöjd, har gjort något bra idag, för en man och tre hästar och dessutom fått mig ett och annat skratt efteråt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar